Jag vet inte varför, men ikväll känner jag mig riktigt ensam. Har ingen att prata med, ligger ensam i en för stor säng. If I could turn back time.
                 Vad var det för fel med innan, förr? 
                 Var är så mycket bättre med nu?
                 Vadå livet börjar nu?
                 Du menar slutar?
Jag har ingen att prata med, ingen som finns där i alla lägen, hela tiden. Jag behöver någon att prata med, jag behöver innan, förr. Ingeting är som förr, allting är annorlunda. En vacker dag blir ingenting som förr.

Det är egentligen något jag måste klara själv. Det handlar om att hitta sig själv, bland miljarder.
               Hur lätt är det?
               Hur gör man?
När vi inte ses låtsas jag att vi är vänner, bra vänner. Och att vi pratar med varandra på riktigt, Det är det jag vill, det jag behöver. Men du förstör bilden varje gång du kommer i min närhet. Ingenting är som jag tror.

Allting har förändrats och jag kan inte hitta mig själv där i rörelsen. Jag försvann nånstans på vägen.