vart tog drömmarna vägen?
vi förlorade dem någonstans på vägen.
där tårarna åter var ett faktum,
som om allt annat inte riktig fanns,
bara en löjlig dröm
som egentligen bara fanns i huvudet.
hjärnan kan inte skilja på verklighet
och den bilden vi skapar i huvudet,
så hur kan vi egentligen veta vad som
är på riktigt och vad som bara händer i våra huvuden?
vi kan aldrig vara riktigt säkra,
inte ens när tårarna rinner nedför min kind,
kan jag vet om det är verkligheten som skadat mig
eller om det är min hjärna som plågar mig.
vart tog drömmarna vägen?