Come what may

Jag återupplever verkligen gamla tider. Jag känner igen det så väl. Samtidigt så känns det lättare. Så kanske, kanske läker tiden alla sår och det som inte dödar det stärker. Eller så är det bara för att det är rätt, och för att jag vet det. Men att jag hade hoppats på något annat, och på att jag hade fel. Att det var rätt.
Och som alltid kommer jag tillbaka till min kära vän Lasse.
Jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig än i dig, förlåt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback