härmapa
Gör såhär:
1. Ta fram din mobil.
2. Bläddra igenom din inkorg.
3. Stanna när du räknat till tio och skriv första meningen i sms:et.
4. Gör likadant på varje fråga.
Såhär blev mitt:
1. Vad skulle du säga om din pojkvän var otrogen mot dig?
Hej snygging!
(Varför inte liksom?)
2. Vad säger du alltid till din bästa kompis?
Det vore jättetrevligt!
(Bäst att alltid låta vääääldigt positiv)
3. Vad är det första du säger när din kompis blir påkörd av en buss?
Hej hopp!
(Det var den kompisen.)
4. Vilket sms blev du mest berörd av?
När vi ändå är igång: vill du skicka Fridas nummer?:)
(Alla ni som känner Frida förstår varför)
5. Vad sa din mamma alltid innan du gick och la dig?
Nerå, klart jag inte gör.
(Hon ville absolut inte läsa för mig.)
6. Vad skulle du skrika om du vann en miljon kronor?
Jag funderade förut om jag skulle följa med dig.
(Jag försöker förstå vad jag menar med det.)
7. Vilka ord skulle du säga till gud om du trodde på honom?
Vad kul att traditionen hålls vid liv men jag kan inte ikväll.
(Man kan ju inte alltid ha tid att umgås med Gud liksom, men vi har iaf vår tradition, kanske julaftion?)
8. Vad vill du höra mest av allt?
Han hälsar tillbaka.
(Var det Gud kanske?)
9. Vad skulle du säga om du fick full pott på tentan?
Ja det blir kalas!
(Självklart blir det kalas med saft och bullar)
10. Din romantiska replik?
Jag är för svag för sånt.
(Svaghet är väl ändå alltid ett säkert romantiskt kort?)
11. Vad skulle du säga om du blev bestulen?
Tja! Läget?
(Väldigt bra att försöka inleda en konversastion så rånaren blir distraherad.)
hos frida
So long!
JOhanna
veckans schema
- Läsa ifatt en veckas plugg
- Tvätta
- Packa
Och sen vill jag hinna med att träffa mina vänner i Göteborg innan jag åker hem till Halmstad på fredag. Ska hinna träffa Farfar och Farbror med. Nu ska jag försöka få tag i Sara.
So long!
JOhanna
reunion
Nu drar jag till Geilo på reunion.
Hörs om 4 dagar
So long!
JOhanna
jämställdhet tack!
Man kan fundera över att Sverige är världens mest jämställda land, beror det på att alla andra är väldigt ojämställda eller på att Sverige verkligen är väldigt jämställt?
Jag tror att det beror på att alla andra länder är väldigt ojämställda, för Sverige är inte speciellt jämställt. Vi har inte ens haft en kvinnlig statsminister, vad säger det om vårt land? Inte att vi är inte av världens mest jämställda land iaf. Vi kan inte heller lyckas med att ge män och kvinnor samma lön för samma arbete, det finns knappt några kvinnliga chefer inom den privata sektorn och kvinnor gör fortfarande det mesta av arbetet hemma. Hur menar vi att Sverige är jämställt? Vart hittar vi den jämställdheten? I att kvinnor kan äga, tjäna sina egna pengar, får rösta, får ärva? Grattis i så fall. För mig är det ofattbart att det inte alltid har varit så.
Jag kan bli så jävla förbannad på orättvisorna. Hur fan kunde det bli se snett?
beat it
För det blir så mycket jobbigare när man är vuxen och ska börja misslyckas.
Och alla misslyckas faktiskt.
Frågan är snarare om alla lyckas.
Jag har alltid haft svårt att säga vad jag är bra på,
antagligen för jag helt enkelt inte är bra på något.
Någon enstaka gång har jag kunnat erkänna att jag faktiskt är ganska bra i skolan,
vad det nu innebär?
Det tråkiga är bara att det inte gett något.
Jag kommer ändå inte in på min dröm utbildning,
allt slit i onödan.
För nej jag lärde mig inget,
bara hur man planerar,
jag lärde mig inte ens hur man misslyckas.
Så när jag kuggade på min uppkörning,
samtidigt som mina älskade vänner klarade sina galant,
kände jag mig som världens mest misslyckade människa,
jag kunde inte ens köra bil.
Och sen kom det där jäkla högskoleprovet som gick åt helvete,
åter kom den där äckliga känslan av totalt misslyckande tillbaka.
För om du kollar på mina betyg tycker du jag borde prestera bra,
jag borde kunna något.
Men jag kan inget.
Orsaken till att känslorna kom tillbaka idag har ni nog redan förstått,
jag kom inte in på journalistutbilningen i göteborg, reserv 6 är jag.
Mina kära vänner däremot kom in och jag är grymt glad för er skull, ni förtjänar det verkligen.
Men kan jag låta bli att tycka att jag är totalt jävla sjukt misslyckad?
Jag kan inte det som betyder något.
Om jag får barn någon ska jag lära dom att misslyckas,
för det är fan inte lätt att gå igenom det själv.
måndag i göteborg
SO long!
JOhanna
stress
och i veckan lär det inte bli bättre. jag beger mig till geilo på onsdag och innan dess är det 100 saker som ska fixa och 1000 sidor minst som ska läsas i skolan. samt att jag ska hinna packa, handla, tvätta och städa. stressad? va?
så nu tänker jag sova.
bussen till Göteborg går imorgon 8.20 så jag behöver lite sömn.
(jag var till och med så trött att jag skrev att bussen till halmstad gick 8.20, självklart var det bussen till Göteborg)
SO long!
JOhanna
jul på liseberg
Nu åker jag hem över helgen, tyvärr för att jobba.
So long!
JOhanna
sex and the city
pepparkakor
So long!
JOhanna
mad world
Eller ska man tro att man har en egen inverkan på livet,
och kämpa för det man vill?
Det är sånna här dagar det känns fel att lyssna på Walking on Sunshine och hoppa omkring som en Dåre.
Det känns mer rätt att dra upp luvan, måla ögonen svarta och ta på sig ipoden innan man går ut.
Istället lyssnar jag på Firefly med Sister Hazel, tänker tillbaka på det som varit och kväver känslorna och målar naglarna rosa för att lura mig själv.